Poézi kréyol
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Jòdi-a man ka prézanté zot an poem. Man kité menm manniè-a yo té mété'y atè an lanné 1989 la (menm lòtograf, menm prézantasion, menm ti défo teknik (coquilles).
Antilla sé an jounal politik ki ka sòti chak simenn Matinik dépi 1981.
Antilla N°327 du 3 au 9 avril 1989.
Chaché konnèt.
Serge Restog powèt matinitjé
épi Mandibèlè
Serge Restog adan an liv
i kèy mété déwò ba timanmay
tout laj, ba tout ti kapistrel*. I
ka vréyé yonndé pawòl ka
rantré nan fondòk* tjè nou.
Annou gadé yonn adan : Dwèt
lanmen. Aten zòt di nou, kou-
mannyè yo ka kriyé chak dwèt
lanmen nou, nan lanng kréyòl
nou an ?
Dwèt lanmen
Lanmen nou ni dis dwèt
Dis dwèt ki ni gwo dwèt
Gwo dwèt sé pi fò a
Lonjè li, pli konnèt
Zoklo byen an mitan
Dwèt zanno pli ganmé,
Ti dwèt ti inosan.
Lanmen nou ni dis dwèt.
Dis dwèt ka sèvi nou
Byen sèvi, sèvi nou.
Enmen yo, enmen yo.
Enmen yo, fòs tjè nou.
* Kapistrèl : fillette gaie et particulièrement éveillée.
* Fondòk : au plus *
profond de...
Tjè : cœur
Antilla sé an jounal politik ki ka sòti chak simenn Matinik dépi 1981.
Antilla N°327 du 3 au 9 avril 1989.
Chaché konnèt.
Serge Restog powèt matinitjé
épi Mandibèlè
Serge Restog adan an liv
i kèy mété déwò ba timanmay
tout laj, ba tout ti kapistrel*. I
ka vréyé yonndé pawòl ka
rantré nan fondòk* tjè nou.
Annou gadé yonn adan : Dwèt
lanmen. Aten zòt di nou, kou-
mannyè yo ka kriyé chak dwèt
lanmen nou, nan lanng kréyòl
nou an ?
Dwèt lanmen
Lanmen nou ni dis dwèt
Dis dwèt ki ni gwo dwèt
Gwo dwèt sé pi fò a
Lonjè li, pli konnèt
Zoklo byen an mitan
Dwèt zanno pli ganmé,
Ti dwèt ti inosan.
Lanmen nou ni dis dwèt.
Dis dwèt ka sèvi nou
Byen sèvi, sèvi nou.
Enmen yo, enmen yo.
Enmen yo, fòs tjè nou.
* Kapistrèl : fillette gaie et particulièrement éveillée.
* Fondòk : au plus *
profond de...
Tjè : cœur
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Man itilizé lotograf Liméwo 2 GEREC-F la pou matjé poem-tala.
Antilla sé an jounal politik ki ka sòti chak simenn Matinik dépi 1981.
Antilla N° 511 du 13 au 19 novembre 1992.
dans Paroles de chez nous II, Recueil de Poèmes destinés plus
spécialement aux classes du Premier Cycle, Fort-de-France,
Griots de la Martinique, 1992, 87 p.
An mouch an miel mò
I té la an lantré-a
I té ka maché atè-a
Putji i té ka tunen ?
An fwa, dé fwa.
Epi i té ka maché,
Kon si i té tok-tok.
An fonmi vini koté'y.
An lot rivé.
Dis, ven sòti tu patu,
Antè jaden-a ;
Much-la té ka tjilbité,
Maté, chaviré.
Sè fonmi-a té anlè'y.
I té ka lité, lité i sèl.
I dérédi ;
Papa fonmi, manman fonmi,
Ti fonmi chayé'y,
Pu an festen
ki té ni gou miel.
Antoinette GAMESS
Antilla sé an jounal politik ki ka sòti chak simenn Matinik dépi 1981.
Antilla N° 511 du 13 au 19 novembre 1992.
dans Paroles de chez nous II, Recueil de Poèmes destinés plus
spécialement aux classes du Premier Cycle, Fort-de-France,
Griots de la Martinique, 1992, 87 p.
An mouch an miel mò
I té la an lantré-a
I té ka maché atè-a
Putji i té ka tunen ?
An fwa, dé fwa.
Epi i té ka maché,
Kon si i té tok-tok.
An fonmi vini koté'y.
An lot rivé.
Dis, ven sòti tu patu,
Antè jaden-a ;
Much-la té ka tjilbité,
Maté, chaviré.
Sè fonmi-a té anlè'y.
I té ka lité, lité i sèl.
I dérédi ;
Papa fonmi, manman fonmi,
Ti fonmi chayé'y,
Pu an festen
ki té ni gou miel.
Antoinette GAMESS
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°466 du 3 au 9 janvier 1992.
(...) come nous le verrons
dans le poème inédit qu'il nous a remis 59° an Woki, il donne en poésie tous les cotés spécifiques et thérapeutiques du rhum.
59° an woki
Wonm é bwadenn
pour géri doulè
lè siren ka lévé
wonm safétida
é tizann a poupyé
lè kriz a vè blanchi zyé
wonm tafya kléren jola an woki
wonm é kanf
ka fè lafyèv tonbé
wonm é klou-jowòf
lè maldan déklaré
wonm sik é sitwon
pou nonm fè fòs pli fò ki fòs
wonm tafya kléren jola an woki
wonm sèk apwé kafé
ka ouvè zyé a tachwon
wonm plen koko-men a kakwè
ka wouzé ben-féyaj
douvan kabalistik
wonm pwan boukan
an bòl kalbosé
ka fonn chandèl é karapat-blan
wonm tafya kéren jola an woki
wonm é sèl si blès
wonm an soulyé
ka manké pwenti
wonm an chowèt si bwa-gonm
wonm an bay
wonm an fi ka batizé
wonm an bivèt an tout ti wèt
wonm zonbi anba wòb
dé gout wonm si bobo
ka dousi hokèt
Max RIPON
(...) come nous le verrons
dans le poème inédit qu'il nous a remis 59° an Woki, il donne en poésie tous les cotés spécifiques et thérapeutiques du rhum.
59° an woki
Wonm é bwadenn
pour géri doulè
lè siren ka lévé
wonm safétida
é tizann a poupyé
lè kriz a vè blanchi zyé
wonm tafya kléren jola an woki
wonm é kanf
ka fè lafyèv tonbé
wonm é klou-jowòf
lè maldan déklaré
wonm sik é sitwon
pou nonm fè fòs pli fò ki fòs
wonm tafya kléren jola an woki
wonm sèk apwé kafé
ka ouvè zyé a tachwon
wonm plen koko-men a kakwè
ka wouzé ben-féyaj
douvan kabalistik
wonm pwan boukan
an bòl kalbosé
ka fonn chandèl é karapat-blan
wonm tafya kéren jola an woki
wonm é sèl si blès
wonm an soulyé
ka manké pwenti
wonm an chowèt si bwa-gonm
wonm an bay
wonm an fi ka batizé
wonm an bivèt an tout ti wèt
wonm zonbi anba wòb
dé gout wonm si bobo
ka dousi hokèt
Max RIPON
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°14 du 13 mars 1982.
Jou Baré par Raphaël CONFIANT
Notre camarade Raphaël Confiant
vient de publier un nouveau recueil
de textes poétiques créoles.
Sa particularité par rapport à ces
précédents écrits "Jik dèyè do Bon
Dié" - est qu'il porte une traduction
des principaux textes. Mais il ne s'agit
pas d'une simple transcription litté-
rale des poèmes créoles. Ce sont en
fait des réécritures qui rendent les
versions françaises tout aussi élabo-
rées et belles que les "pawol".
C'est que Ralph est un poète
bilingue et qui cherche à se persuader
qu'il ne peut y avoir d'expression
poétique authentiquement populaire,
c'est-à-dire émergée de la conscience
d'une communauté qui affirme sa
singularité, que créole. Sa volonté
de voir s'établir et se développer
une communication créolophone
entre les différents peuples de la
Caraïbe se retrouve dans son langage
poétique par le fait même qu'il
emploie aussi bien des termes du
Guadeloupéen, du Martiniquais ou de
l'Haïtien.
Dans l'exercice solitaire de l'écri-
ture, l'écrivain n'a pour domaine
que la langue, véritable objet d'inves-
tigation et pas forcement l'usage que
le peuple en fait quotidiennement.
KI JAN? KI JOU ?
Solèy-la
I fou an mitan tèt ,
Pwèl si chivé'y sé chival twa-pat
ka plakata plakata
anba bhay limyè yo
Solèy o !
Pèyi-a
I fou an mitan tèt
Chalè'y sé an siwawa chaltouné
ka kouri-fôL
kon lidé èk lanvi ki tÿwé
kôyo fwèt
Péyi o !
Latè i ki mô, mô anba tiraj woul
loto nou
Pawôl kôyô, lachè ka pit
Moun ki viré do ba mounté
Nonm ki pédi dé grann yo !
Mi mwen ka rélé : Bèl ! Bèl !
Botÿit-la foulbak
Maypyanm ja plenn fidÿi nou
twöp .
Bidim kay ja bwarenng twôp
savann kann
Ha frè ! Frè ! Frè !
Kon yè la, ki jan nou ké sôti
adan bankoulélé-tala ?
Ki jan ? Ki jou ?
*
AYEN POU'W
Man pwan lanng ou
Wou ki té konté pwan lèspri
mwen,
wou ki té konté mété dan
nika 'w lablanni
padavwè
sa ou pa sav sé ki mwen ka
chonjé an Sahel
vè épi kakodou
oti
moun - moun ki moun - té ka
rété épi té ka anni
résité nan mitan limyè-a
èk
ou té ka wè pyébwa pwan
douvan (jik pyé-mango, jik
pyé-koko)
nalè zékal bwanch bavadèz yo
épi latè té ka tounen koulé
disan ki fin tijé
èk
an mal tanbi t-ap kouvri kôzman
sé wôch-la
(A sa m-di'w la-a : sa ou pa sav
gran pasé 'w !)
Interrogation
Le soleil
est fou de grande folie
Ses tresses blondes sont
des chevaux du diable
galopant
sous le poids de leur lumière
O Soleil !
Le pays
est fou de grande folie
Sa chaleur est un carroussel
de torches
idées et désirs suicidés
O Pays !
Terre morte, morte sous les
roues insensées de nos voitures
Langage décadent, chairs en
putréfaction
Hommes qui se sont détournées
de l'humanité
Emasculés !
Je vous livre mon cri : Assez !
Assez ! La coupe est pleine
Les plaies nous ont déjà trop
engrossé la face
Le béton stérilisé trop de
cannaies
Ha, frères ! Mes frères !
Maintenant comment fuir de ce
cul-de-sac,
Comment ? En quel Temps !
Jou Baré par Raphaël CONFIANT
Notre camarade Raphaël Confiant
vient de publier un nouveau recueil
de textes poétiques créoles.
Sa particularité par rapport à ces
précédents écrits "Jik dèyè do Bon
Dié" - est qu'il porte une traduction
des principaux textes. Mais il ne s'agit
pas d'une simple transcription litté-
rale des poèmes créoles. Ce sont en
fait des réécritures qui rendent les
versions françaises tout aussi élabo-
rées et belles que les "pawol".
C'est que Ralph est un poète
bilingue et qui cherche à se persuader
qu'il ne peut y avoir d'expression
poétique authentiquement populaire,
c'est-à-dire émergée de la conscience
d'une communauté qui affirme sa
singularité, que créole. Sa volonté
de voir s'établir et se développer
une communication créolophone
entre les différents peuples de la
Caraïbe se retrouve dans son langage
poétique par le fait même qu'il
emploie aussi bien des termes du
Guadeloupéen, du Martiniquais ou de
l'Haïtien.
Dans l'exercice solitaire de l'écri-
ture, l'écrivain n'a pour domaine
que la langue, véritable objet d'inves-
tigation et pas forcement l'usage que
le peuple en fait quotidiennement.
KI JAN? KI JOU ?
Solèy-la
I fou an mitan tèt ,
Pwèl si chivé'y sé chival twa-pat
ka plakata plakata
anba bhay limyè yo
Solèy o !
Pèyi-a
I fou an mitan tèt
Chalè'y sé an siwawa chaltouné
ka kouri-fôL
kon lidé èk lanvi ki tÿwé
kôyo fwèt
Péyi o !
Latè i ki mô, mô anba tiraj woul
loto nou
Pawôl kôyô, lachè ka pit
Moun ki viré do ba mounté
Nonm ki pédi dé grann yo !
Mi mwen ka rélé : Bèl ! Bèl !
Botÿit-la foulbak
Maypyanm ja plenn fidÿi nou
twöp .
Bidim kay ja bwarenng twôp
savann kann
Ha frè ! Frè ! Frè !
Kon yè la, ki jan nou ké sôti
adan bankoulélé-tala ?
Ki jan ? Ki jou ?
*
AYEN POU'W
Man pwan lanng ou
Wou ki té konté pwan lèspri
mwen,
wou ki té konté mété dan
nika 'w lablanni
padavwè
sa ou pa sav sé ki mwen ka
chonjé an Sahel
vè épi kakodou
oti
moun - moun ki moun - té ka
rété épi té ka anni
résité nan mitan limyè-a
èk
ou té ka wè pyébwa pwan
douvan (jik pyé-mango, jik
pyé-koko)
nalè zékal bwanch bavadèz yo
épi latè té ka tounen koulé
disan ki fin tijé
èk
an mal tanbi t-ap kouvri kôzman
sé wôch-la
(A sa m-di'w la-a : sa ou pa sav
gran pasé 'w !)
Interrogation
Le soleil
est fou de grande folie
Ses tresses blondes sont
des chevaux du diable
galopant
sous le poids de leur lumière
O Soleil !
Le pays
est fou de grande folie
Sa chaleur est un carroussel
de torches
idées et désirs suicidés
O Pays !
Terre morte, morte sous les
roues insensées de nos voitures
Langage décadent, chairs en
putréfaction
Hommes qui se sont détournées
de l'humanité
Emasculés !
Je vous livre mon cri : Assez !
Assez ! La coupe est pleine
Les plaies nous ont déjà trop
engrossé la face
Le béton stérilisé trop de
cannaies
Ha, frères ! Mes frères !
Maintenant comment fuir de ce
cul-de-sac,
Comment ? En quel Temps !
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°14 du 13 mars 1982.
PAWÒL BWARANG
Ni an nonm
Toulong andidan bouch-li
An sèl laposésyon pawòl
Pawòl
tanbou achouval asou
Zéklè
Pawòl
kayali zèl gran van
Pawòl
dlo mount monn anlè
monn
Pawòl
latranblad latè voum
volkan wélélé lanm lanmè
Pawòl
solèy mapipi
nwè
doubout
anmitan
jou wouvè…
Épi
Lè ou rété kouté pou tann
Gadé pou wè
Sé koumansé frè-mwen
Ou koumansé konprann tout
kriyèl bèl pawòl
Tala bwarang
Bwarang kontèl an lablanni flè
Mal papay blenm.
Daniel BOUKMAN,
(Février 82).
PAWÒL BWARANG
Ni an nonm
Toulong andidan bouch-li
An sèl laposésyon pawòl
Pawòl
tanbou achouval asou
Zéklè
Pawòl
kayali zèl gran van
Pawòl
dlo mount monn anlè
monn
Pawòl
latranblad latè voum
volkan wélélé lanm lanmè
Pawòl
solèy mapipi
nwè
doubout
anmitan
jou wouvè…
Épi
Lè ou rété kouté pou tann
Gadé pou wè
Sé koumansé frè-mwen
Ou koumansé konprann tout
kriyèl bèl pawòl
Tala bwarang
Bwarang kontèl an lablanni flè
Mal papay blenm.
Daniel BOUKMAN,
(Février 82).
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°14 du 13 mars 1982
A PA JÒDl NI YÈ
A pa jòdi ni yè
An ka chèchè
Koré lidè an mwen
Kon pyé palètivyé
Épi dé-twa vyé mo
Yo ja jété
An dalo
A pa jòdi ni yè
An ka chèchè
sanblé dé-twa vyé mo
Mwen vwè rivé
Fè on pripri
Pou nou dépri
Adan mòso palétivyé
A pa jòdi ni yé
É a pa pou dèmen
Pas a pa vit
A pa tou sèl
A pa konsa
A pa padavwa
Lonbrik a-w fon
Pou ou sa kwè
On pyé gayak
Pé rivé pousé adan 'y.
Èktò POULÉ : (Extrait de « Pawòl an Bouch », Editions Désormeaux).
A PA JÒDl NI YÈ
A pa jòdi ni yè
An ka chèchè
Koré lidè an mwen
Kon pyé palètivyé
Épi dé-twa vyé mo
Yo ja jété
An dalo
A pa jòdi ni yè
An ka chèchè
sanblé dé-twa vyé mo
Mwen vwè rivé
Fè on pripri
Pou nou dépri
Adan mòso palétivyé
A pa jòdi ni yé
É a pa pou dèmen
Pas a pa vit
A pa tou sèl
A pa konsa
A pa padavwa
Lonbrik a-w fon
Pou ou sa kwè
On pyé gayak
Pé rivé pousé adan 'y.
Èktò POULÉ : (Extrait de « Pawòl an Bouch », Editions Désormeaux).
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°331 du 1 au 7 mai 1989.
Yonndé bèl pawòl
matjé Monchoachi
épi Madibèlè
Monchoachi an gwan-gwan
powèt an lanng kréyòl, an gwan powèt.
Li Monchoachi é ponmlen tout lafòs*
matjoukann nou. Lè an moun pwan
tan’y la menm sa sa yé langaj bèlté.
Epi yonndé pawòl* matjé kon
sa, nou anlè larèl* van-an jiktan nou
rivé anlè lalin, ka vréyé klèté ba lèspri
nou. Ek an fwa nou rivé anlè a ,an
koutzyé pa anba, nou ka wè solèy ka
kléré anlè péyi nou an. A lè-taa nou ka
konpwann pawòl nou, ta nou, ka
mennen nou wo, pou fè nou wè sa ki
ta nou ka kraché difé, pas gwo solèy
tout lè anlè’y. Mi péyi nou an épi tout
lafòs pawòl li, épi lafòs pawòl yich li. Epi
lafòs pawòl Monchoachi. Annou gadé li
pronmès, yonndé mo matjé adan an liv
yo kriyé «Bèl, Bèl Zobèl» :
PRONMES
Mwen lévé èk pipirit
Pou mwen gadé péyi mwen
Wouvè* kalzyé’y
Pou mwen wè solèy tijé padèyè mòn
Lalin épi zétwèl chayé
Nan dékatman* lannwit…
Mwen lévé gadé fidji péyi mwen
Nan fréchè jennès li :
Mwen té lé wè sa i té ka sanm
Avan plita té griji lapo’y…
Mwen lévé
Pou mwen gadé lavi lévé.
Epi, mwen rété la, ou sav,
Ka di kòmwen konsa :
«chak jou ka fèt épi pronmès lavèy
èk i ka mò épi ta dimen ;
é chak lannwit i ka pwòpté
pou i rikoumansé».
*Matjé : écrire, marquer. Matjou-
kann : patrimoine. Larèl van-van :
courant d’air. Kalzyé : paupière.
Dékatman : une partie, un morceau
Yonndé bèl pawòl
matjé Monchoachi
épi Madibèlè
Monchoachi an gwan-gwan
powèt an lanng kréyòl, an gwan powèt.
Li Monchoachi é ponmlen tout lafòs*
matjoukann nou. Lè an moun pwan
tan’y la menm sa sa yé langaj bèlté.
Epi yonndé pawòl* matjé kon
sa, nou anlè larèl* van-an jiktan nou
rivé anlè lalin, ka vréyé klèté ba lèspri
nou. Ek an fwa nou rivé anlè a ,an
koutzyé pa anba, nou ka wè solèy ka
kléré anlè péyi nou an. A lè-taa nou ka
konpwann pawòl nou, ta nou, ka
mennen nou wo, pou fè nou wè sa ki
ta nou ka kraché difé, pas gwo solèy
tout lè anlè’y. Mi péyi nou an épi tout
lafòs pawòl li, épi lafòs pawòl yich li. Epi
lafòs pawòl Monchoachi. Annou gadé li
pronmès, yonndé mo matjé adan an liv
yo kriyé «Bèl, Bèl Zobèl» :
PRONMES
Mwen lévé èk pipirit
Pou mwen gadé péyi mwen
Wouvè* kalzyé’y
Pou mwen wè solèy tijé padèyè mòn
Lalin épi zétwèl chayé
Nan dékatman* lannwit…
Mwen lévé gadé fidji péyi mwen
Nan fréchè jennès li :
Mwen té lé wè sa i té ka sanm
Avan plita té griji lapo’y…
Mwen lévé
Pou mwen gadé lavi lévé.
Epi, mwen rété la, ou sav,
Ka di kòmwen konsa :
«chak jou ka fèt épi pronmès lavèy
èk i ka mò épi ta dimen ;
é chak lannwit i ka pwòpté
pou i rikoumansé».
*Matjé : écrire, marquer. Matjou-
kann : patrimoine. Larèl van-van :
courant d’air. Kalzyé : paupière.
Dékatman : une partie, un morceau
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°317 du 20 au 30 janvier 1989
Créole
Chaché konnèt
èk Mandibèlè
Evelyne Platon ka fè
nou wè nou sé tout ba-
gay, sé nou sèl ki pé fè
nous pas nenpòt kisa.
Sé nou sèl ki sav sa nou
lé, sé wou sèl... frè
mwen.
SÉ WOU SÈL KI SAV
Man sé mennen'w koté
Éti wòch lariyè ka chanté ba lalin
Éti lonbraj lalin ka karésé tout
mòn
Man sé mennen'w koté
Éti sé manman dlo ki ka bèwsé
timoun
Éti sé kabrit bwa ka fè yo pran
sonmèy
Man sé mennen'w koté
Éti lodè tout flè ka pwafimen lapli
Éti kozé tout sous ka ba mèl séré-
nad
Men ! ! !
Fodé ou pa bliyé
Lè ou ka pran lavòl
Asou zèl lavi-a
Fodé ou pa bliyé man pé men-
nen'w osi
Anba grif lanmizè
Éti ki ni timoun ka dòmi nan dalo
Éti ki ni moun ki pa konnèt gou
lèt !
Pétèt man pé mennen'w
Éti ki ni manman ki pa konnèt yich
yo
Éti ki ni papa ki pa pé ni fanmi !
Pétèt man pé mennen'w koté ki ni
lajòl
ka fléri dan pyébwa
Koté ki ni pyébwa
Ki ni fwi ka senyen !
Pétèt man pé mennen'w
Koté ki ni lèspwa ka koulé fwi blé
Avan yo menm tijé nan fondòk
pyès zantray !
Sé wou sèl ki sav !
É... sé wou sèl ki pé sav
Kilès ou lé chwézi
Pas si'w pa chwazi,
Si'w kité sonmèy pran'w
Lè'w ké lé wouvè zyé'w
Sé lapòt lèsklavaj
Ki kèy viré wouvè.
Evelyne PLATON.
Créole
Chaché konnèt
èk Mandibèlè
Evelyne Platon ka fè
nou wè nou sé tout ba-
gay, sé nou sèl ki pé fè
nous pas nenpòt kisa.
Sé nou sèl ki sav sa nou
lé, sé wou sèl... frè
mwen.
SÉ WOU SÈL KI SAV
Man sé mennen'w koté
Éti wòch lariyè ka chanté ba lalin
Éti lonbraj lalin ka karésé tout
mòn
Man sé mennen'w koté
Éti sé manman dlo ki ka bèwsé
timoun
Éti sé kabrit bwa ka fè yo pran
sonmèy
Man sé mennen'w koté
Éti lodè tout flè ka pwafimen lapli
Éti kozé tout sous ka ba mèl séré-
nad
Men ! ! !
Fodé ou pa bliyé
Lè ou ka pran lavòl
Asou zèl lavi-a
Fodé ou pa bliyé man pé men-
nen'w osi
Anba grif lanmizè
Éti ki ni timoun ka dòmi nan dalo
Éti ki ni moun ki pa konnèt gou
lèt !
Pétèt man pé mennen'w
Éti ki ni manman ki pa konnèt yich
yo
Éti ki ni papa ki pa pé ni fanmi !
Pétèt man pé mennen'w koté ki ni
lajòl
ka fléri dan pyébwa
Koté ki ni pyébwa
Ki ni fwi ka senyen !
Pétèt man pé mennen'w
Koté ki ni lèspwa ka koulé fwi blé
Avan yo menm tijé nan fondòk
pyès zantray !
Sé wou sèl ki sav !
É... sé wou sèl ki pé sav
Kilès ou lé chwézi
Pas si'w pa chwazi,
Si'w kité sonmèy pran'w
Lè'w ké lé wouvè zyé'w
Sé lapòt lèsklavaj
Ki kèy viré wouvè.
Evelyne PLATON.
-
- 100 Posts
- Messages : 1021
- Inscription : mardi 24 août 2004 22:39
- Localisation : Paris
- Contact :
Antilla N°40, 11 02 83
TOUT LANMIZÈ PA NI MENM MÈT
tchip
wroooo yo yo'y
Ti manmay
asé fè makakri, dann
mim
dan mwen za ka tounen viann
péï-a tÿok en block
kon an rasin foujè
ti manmay
asé fè makakri
tout lanmizè pa ni menm mèt
mi a prézan
sé friapen dou-wa
za mété fal bétÿé
tèt koko sèk
yenyen pa menm bôdé koté'y
an van bwa doubant tÿé
Pou an lanné bwadem
dé-twa pistach cho
kay fè'w fanbé lantrak
mim
ti manmay
asé fè makakri, dann
sé dlo kafé an bouch
ka fèn nom an pédal
É. LAURETTA
Trinité.
TOUT LANMIZÈ PA NI MENM MÈT
tchip
wroooo yo yo'y
Ti manmay
asé fè makakri, dann
mim
dan mwen za ka tounen viann
péï-a tÿok en block
kon an rasin foujè
ti manmay
asé fè makakri
tout lanmizè pa ni menm mèt
mi a prézan
sé friapen dou-wa
za mété fal bétÿé
tèt koko sèk
yenyen pa menm bôdé koté'y
an van bwa doubant tÿé
Pou an lanné bwadem
dé-twa pistach cho
kay fè'w fanbé lantrak
mim
ti manmay
asé fè makakri, dann
sé dlo kafé an bouch
ka fèn nom an pédal
É. LAURETTA
Trinité.